Renovering 😊

Nu var det äntligen dags för renovering av min magmuskeldelning (rectus diastas). I det här inlägget kan du läsa om de 12 månader som gått sedan min operation.

Någon av er där ute som har funderingar kring magmuskeldelning och operation av rectus diastas kanske kan ha glädje av min berättelse- jag tyckte själv att det var väldigt svårt att hitta bra info när jag själv sökt på nätet. Längst ner i inlägget finns mer info om rectus diastas och hur du själv kan undersöka hur stor delning du har.

Jag är nu 41 år och har tre barn i åldrarna 14, 16 och 5 år och mina graviditeter har som för de flesta satt tydliga spår på min kropp. Jag välkomnar och älskar alla dessa spår av att jag har haft möjligheten att bära tre barn i min kropp! Bristningar, hängtissar, navelbråck och en kängurupung till mage har jag inget emot men ständiga höft/ryggsmärtor har jag faktiskt svårt att leva med och har under de senaste 14 åren provat det mesta för att hitta en lösning på det.

Efter mina graviditeter har jag varit väldigt noga med rätt träning och bäckenbottenövningar – jag har gjort Naprapat Katarina Woxneruds övningar i appen Mammamage efter mina graviditeter. Jag rekommenderar den starkt! Min bäckenbotten fungerar fint tack vare den men när det gäller ryggen har andra åtgärder krävts.

Under min ryggresa har jag träffat läkare, fysioterapeut, naprapat, kiropraktor och osteopat utöver de massageterapeuter jag besökt. Jag har fått en del symtomlindring men aldrig fått en långsiktig lösning som fungerat. 

Men för två år sedan kom jag i kontakt med spiral stabilisering som gjort att jag inte behövt rulla ner från sängen varje morgon eller behövt hjälp för att klä på mig och som gjort att jag inte längre gråter i bilen efter en hel dags springande på jobbet. Jag är så tacksam för den hjälp jag fått av Kiropraktor Magnus Fredriksson på Natural Way och Lena Winroth som tipsade mig.

Jag kom nu en bra bit på väg med mina smärtor men fortfarande hade jag ett stort problem med min bålstabilitet – vilket berodde på en rectus diastas (magmuskeldelning) som inte gick ihop med träning hur jag än bar mig åt. Läs mer om det längst ner.

För att utreda om detta verkligen var orsaken bokade jag sommaren 2020 in mig hos Gabriella Andersson på Snabelhuset Hälsa i Boden. Gabriella är utbildad mammamage tränare och kunde kolla med ultraljud hur mina magmuskler fungerade. Där visades tydligt att mina magmuskler inte jobbar som de ska. Istället för att dras ihop drogs de isär. Trots 4 års träning sedan min graviditet hade jag inte lyckats få ihop diastasen. Gabriella tyckte att jag skulle försöka få en operation via sjukvården. Detta är en operation som så många skulle behöva men få blir beviljade. Många anser att detta enbart handlar om en skönhetsoperation och patienten nekas och får betala 75-80 000 kr ur egen ficka.

Jag hade inte jättestora förhoppningar när jag gick in till kirurgen några månader senare med mitt papper från Gabriella. Men jag hade en fantastiskt fin doktor som inte bara förstod problemet- han förstod också att det fanns kirurger med mer erfarenhet av detta och han remitterade mig vidare till plastikkirurg som skulle bedöma om diastasen behövde opereras eller inte. Detta var dec 2020 och tisdagen 7 december 2021 fick jag ett samtal från SF kliniken i Torneå om att jag hade fått en tid för operation två dagar senare! Jag hade väntat ett år på operation och hunnit förtränga det helt och nu plötsligt skulle det hända och jag hann inte förbereda mig alls eller läsa på något om operationen- tur var väl det annars hade jag blivit sååå nervös 😅

Jag hade fullt upp på jobbet hela onsdagen till 18 och åkte efter det 35 mil till Haparanda där vi sov över. Torsdag kl 10.30 var det dags för operation. När jag kom in på kliniken som låg i ett höghus direkt över bron från Haparanda kändes det som att gå in på en skönhetssalong och det kändes helt främmande att jag skulle opereras där!

Men när jag fick gå in bakom butiken fanns där en jättefin klinik med helt fantastisk personal och jag fick träffa Dr Ulf Hyvönen som tittade på min mage- jag var inställd på att de skulle tycka diastasen var för liten och bara skulle operera mitt navelbråck men han tyckte det var ett solklart fall för operation. Han ritade på magen och jag förstod att det blir ett betydligt större ingrepp än jag trodde men jag var faktiskt helt lugn. Han övertygade mig att det är bättre att göra operationen nu än om 10 eller 20 år så jag sa kör!  

Jag kom ut några timmar senare med ett ca 20 cm långt sår över magen men en skön känsla över att det var gjort. Jag var lite groggy men mådde bra och åt macka och smoothie som de hade gjort och en fantastiskt god laxsoppa- väldig skillnad jämfört med sjukhusmat! 

Jag åt som vanligt med stor aptit! Omplåstrad med korsett for vi hemåt igen vid 16 tiden och var hemma på kvällen vid 20.30 och åt middag som min mamma gjort och somnade tidigt- liggandes rak som ett spett i sängen : )

På morgonen åt jag frukost men kände att min mage stod still- försökte röra på mig och drack movicol men fick inte igång magen. Det hela blev värre och värre och smärtan från mina tarmar blev outhärdlig så jag fick till slut vid 17 åka till akuten. All mat jag stoppat i mig hade stannat precis nedanför min magsäck och eftersom tarmarna inte rörde sig pga narkos oc morfin blev det stopp där. Personalen var fascinerade över att jag lyckats äta så mycket bara på ett dygn! Efter 2 liters movicol, lavemang och diverse gymnastiska övningar med min droppställning fick jag äntligen åka hem 01.30.

Jag fick med mig morfin för tre nätter men tog bara första kvällen sedan räckte det med alvedon. Ville heller inte ta mer morfin och riskera att magen skulle gå i baklås igen- är ju inte jättekul med förstoppning samtidigt som man har ett stort sår på magen. 

Första veckan var jag sjukskriven helt och veckan efter kunde jag jobba som vanligt. Efter en vecka började jag med rehabövningar som jag hittade här https://www.erstadiakoni.se/verksamheter/sjukvard/sjukdomar-och-symptom/rektusdiastas/traningsovningar-efter-operation/

Korsetten ska vara på dygnet runt i 4 veckor och sedan ytterligare 4 veckor endast på dagtid. 

När jag efter ca 10 dagar tog bort alla plåster och förband fick jag en smärre chock- det är svårt att se sin kropp se helt annorlunda ut än den brukar och det tjocka, långa såret kändes väldigt främmande och läskigt men det blir bättre och bättre med tiden och jag och min 5 åring har kommit överens om att vi ska säga ”åh vilken fin mage” tills vi börjar tycka om den igen. Han grät faktiskt när han förstod att den aldrig kommer se ut som innan igen. 

Uppdatering efter 4 veckor

Idag har det gått snart 4 veckor och jag har ingen smärta i mina magmuskler men såret känns lite ömt fortfarande. Jag får snart sova utan korsetten- det blir enormt varmt!

Jag har fortsatt gå till Boxen tre ggr per vecka som jag brukar men första gångerna gjorde jag bara mina rehab- och mina spiral stabiliseringsövningar och nu senaste två veckorna har jag gjort lätta styrkeövningar. Allt i lugnt tempo med fokus på mage och bäckenbotten- jag vill verkligen inte göra nåt fel i min rehab så jag lyssnar noga. Ska 10/1 träffa Katarina Woxneryd på Teamsmöte så att jag får veta vad jag ska och inte ska göra- det är lätt att bli otålig och gå för fort fram.

Uppdatering efter 10 veckor

Halloj, nu har det gått 10 veckor sedan operationen av min rektus diastas.

10 januari hade jag möte med naprapat Katarina Woxnerud och det var så bra för mig! Jag fick veta vad jag kan göra och vad jag inte bör göra. Det var många goda nyheter då jag trodde att jag skulle bli mycket mer begränsad än vad jag faktiskt är.

Rehabiliteringen kommer ta upp till 6 månader innan jag kan göra allt jag brukar men redan nu kan jag göra det mesta bara det är kontrollerat och inte så tungt. Jag fick många bra övningar som jag ska köra två veckor och sedan utveckla till mer utmanande varianter. Känns skönt att kunna känna sig trygg men vilka magövningar jag kan göra och också få en koll på hur mina magmuskler verkar fungera. Hon tittade på mig via Skype så att jag gör rätt och har kontakt. 

Jag har fortfarande på mig min korsett och jobbar på med övningarna. Jag går på mina Crossfit lunchpass som vanligt men kör lugnare, lättare och inga hängövningar och inga hopp. Jag får börja springa efter 4 mån så i början på april. Kommer då även kunna åka skateskidor igen. Jag längtar! Men får börja lugnt med korta stunder. 

Magen känns väldigt stabil och stark men man luras lätt av det. Just nu kommer stabiliteten från tråden och nätet och inte från vävnaden som ännu inte är helt läkt. Just av den anledningen kan jag ännu inte springa eller åka skidor då det blir väldigt statiskt med samma rörelse under lång tid. 

Jag är såå glad över allt jag kan göra så jag gör allt jag kan för att trycka undan min längtan efter att ge mig ut med skidorna just nu. Lyckas sådär.,,,😅

Såret börjar kännas helt ok- lite obehagligt att röra vid det men jag eller min man masserar och drar i det för att hålla det mjukt och stimulera läkning. Jag är öm när man rör på såret men i övrigt känner jag ingen smärta från mina magmuskler. När jag vänder mig i sängen får jag ont men det är allt! 

Vi får se hur det går när löparskor och skidor ska fram men just nu känns det väldigt bra! 

Puss på er alla därute och var tacksam för era fantastiska kroppar och allt de varje dag gör för er ❤️

Uppdatering efter 4 månader

Äntligen är dagen här! Det har gått 4 månader och jag kan nu börja springa och åka skidor. Har åkt lite skateskidor innan men bara på platt underlag – tänkte försöka mig på lite backar nu. Tur att det kräksnöat i flera veckor – säsongen blir förhoppningsvis lång för mig har den ju just börjat! Jag ska ta min första löptur idag och känna efter hur det känns. Jag är supertaggad!

Ärret har känts stramt, ömt och väldigt obehagligt när jag rört i det och när byxor legat mot. Men som om jag varit med om magi försvann det helt efter att Ulla Lindh gjorde en ärrbehandling på mig! Hon masserade magmusklerna och ärret och hips vips- dagen efter hade jag ingen ömhet och allt det strama var puts väck! Helt otroligt! Jag rekommenderar er verkligen att gå dit med era ärr- det kan vara allt från förlossningsärr till operationer och skador. Ärr påverkar vår kropp mer än vad man tror och man kan få stora vinster av att behandla dom.

Själva musklerna känns bra, jag fortsätter med mina övningar från Katarina Woxnerud och har gjort en hel del egna varianter och fått inspiration från Instasidan ourfitfamilylife. Jag kan göra några pullups så länge jag gör dom ganska strikta och jag har även börjat göra lite hängövningar påväg till att så småningom kunna göra toes to bar igen  jag har aldrig haft nån vidare teknik på dom men tänkte försöka få till det nu när jag börjar från scratch. 

Nedan ser du en bild på min mage efter två graviditeter- hade en liten diastas och navelbråck men inte något som syntes särskilt mycket och jag kunde hålla ihop magen. Hade dock mycket ryggproblem redan då. 

De nedre bilderna är från idag. Magmusklerna är mycket närmare varandra och även om jag kan äta för mycket och få en ”food baby” även nu så blir det inte samma obehagliga känsla som innan. Har ingen smärta från operationen alls just nu i min vardag och kan göra allt helt obehindrat! Jag är såå glad!

Jag fortsätter min träning då jag känner att jag behöver bli ännu starkare i mina hållningsmuskler. Ska kolla hur magmusklerna fungerar nästa fredag då Gabriella på Snabelhuset Hälsa ska kolla med ultraljud igen. Kul att se hur musklerna fungerar på insidan 

Uppdatering efter 12 månader

Åh vad jag är tacksam över den här operationen! I somras var jag återigen på ultraljud och magen funkar bra på insidan och jag behöver inte alls gå och dra in magen längre. Den hålls in helt av sig själv 👏🏻👏🏻👏🏻 förra sommaren var inte alls kul då mina magmuskler helt hade kollapsat och jag hade stort obehag av att magen ”ramlat” ut 😝

Efter nu 12 månader av noggrant utvalda övningar har jag fått riktigt bra kontakt i mina inre magmuskler och sista månaderna har jag övergått till mer vanliga magövningar och lyckades faktiskt precis på dagen ett år efter operationen göra fem toes to bar i rad! Det har jag inte lyckats med någonsin!

Det är inget bra mått för hur de inre magmusklerna fungerar men det är en övning jag kämpat med länge så det var kul 😊

Från utsidan har jag under året jobbat med att smörja in ärret, skydda det från solen under sommaren och jag har även koppat det men den härliga ansiktskoppen från Curam.

Jag har idag inga som helst problem med hur den ser ut trots ärret. Till och med min nu 6 åriga son har kommit över sorgen och tycker nu på riktigt att min mage är fin 😊

Nya magen är en del av mig och äntligen har jag det där härliga inre bukstödet som alla försökt få mig att hitta. Härligt ❤️

Om du precis som jag har gjort allt du kan för att komma till rätta med en diastas så rekommenderar jag verkligen att försöka få det opererat och mitt råd är att vara i så god fysik som möjligt innan operationen och ta väl hand om dig efter. Ha tålamod och gör viktiga rehabövningar! Du vill ju inte att operationen ska vara förgäves. Kirurgen syr ihop det men det är upp till dig hur väl du vill att musklerna ska fungera. Hör av dig om du har funderingar//Jana 😘

Mer info om diastas och mina förberedelser inför operation

Inför operationen tog jag mina vanliga vitaminer d3, b-komplex, probiotika, magnesium, zink och selen men tog inte omega 3 för att undvika den blodförtunnande effekten om jag skulle få en blödning. Efter operationen la jag även till MSN, kollagen och glutation för att underlätta läkning. Så fort såret läkt började jag smörja det med Jojoba olja och igår har jag börjat smörja ärret med Care of Gerds 24/7 balm blandat med 1/3 MSM pulver. Jag har behandlat ärret hos Ulla Lind som är superduktig på att stärka upp kroppen efter operation. Hemma har jag behandlat ärret med att massera och koppat försiktigt.

Mer info om rectus diastas

När man är gravid ökar mellanrummet mellan de raka magmusklerna (rectus abdominis) medan övriga muskler hålls ihop med en bindvävshinna (linea alba). 

Rectus diastas innebär att separation av magens tre lager av muskler har skett. En översträckning av bindväven som går ner i mitten av magmusklerna – Linea Alba – ger det resultatet. När bindväv som är tänkt att vara fast och tjock blir sträckt och tunnas ut, håller den inte längre ihop de två sidorna av bukväggen. Inre organ och rygg förlorar sitt stöd. 

Symtom på rektusdiastas

Har du delade magmuskler kan du ha ett eller flera av följande symtom:

• Din mage putar utåt.
• Dina magmuskler känns svagare.
• Du har problem med bäckenbotten.
• Du har problem med ländryggen.
• Det känns obehagligt om du trycker mot magen
• Du kan ha problem med urininkontinens.
• Du har svårt att utföra vissa sportaktiviteter.
• Du känner obehag när du ätit 

Om du själv vill kolla om du har en magmuskeldelning så kan ta hjälp av någon enligt nedan: 

• Låt kvinnan ligga på rygg, böjda ben, fötterna i golvet.
• Be henne lyfta upp huvudet och en del av skulderpartiet från golvet och titta mot sina knän. Lyft spontant — utan att tänka så mycket.
• Känn nu med fingrarna från naveln och rakt upp hela vägen upp mot bröstbenet och från naveln ned mot blygdbenet. Tryck ned och känn om du känner tydliga muskelkanter. Känner du kanterna kan du se hur många fingrar i bredd du får ned mellan magens muskelkanter.
• Två fingerbredder brukar motsvara 3 cm, vilket är definitionen för rektusdiastas. Även om diastasen är 3 cm eller mer behöver det inte ge några besvär.
• Källa: Katarina Woxerud